Jag är en människa som tänker framåt. Jag vill gärna veta några veckor i förväg om det blir födelsedagskalas just den helgen. Jag har nu börjat planera hur vi ska få ihop det med föräldraledigheter och jobb nästa sommar. Jag vill ha pengar på sparkontot den dagen frysen, tvättmaskinen eller bilen går sönder för att undvika kris. Jag vill veta att det går att handla mat till min familj den dag landets gränser stängs och frihandelsavtalen inom EU slår undan benen på oss. För detta kan hända. Man ska lära sig av historien. Med det menar jag att det snabbt blev matbrist under första och andra världskriget och det lär bli det ännu snabbare om kriget bryter ut idag. Om utvecklingen på landsbygden fortsätter i nedåtgående trend lär vi inte klara stängda gränser speciellt länge. Den som kan ta hand om sig själv klarar sig.
Anledningen till att Sverige idag ha så låg självförsörjning vad det gäller livsmedel är att EU driver en handelspolitik som syftar till att öka konkurrensen så att utbudet för konsumenterna ökar och priser sänks. Med de höga produktionskostnader vi har gör de låga priserna att svenska lantbrukare har svårt att få lönsamhet i sin verksamhet. På EU:s hemsida kan man läsa att "EU:s konkurrensregler ska se till att företagen har rättvisa och lika villkor och att det finns utrymme för innovation, enhetliga standarder och näringslivsutveckling, särskilt för småföretagen." Som det ser ut i dag har lantbruksföretag i Europa inte lika villkor, inte samma förutsättningar, inte samma krav på sin produktion. EU kontrollerar också hur mycket stöd staten får ge företagen. Produktionskostnaderna är höga för att vi har högre krav på oss vad det gäller djurskydd m.m. Även arbetsgivaravgifter och liknande skiljer sig åt. Det är tillåtet att ha högre krav än de gemensamma EU-reglerna, men det inte tillåtet för medlemsstaten att kompensera företagen helt för de extra kostnader detta innebär. Man skryter ofta om den höga kvalitén på det svenska djurskyddet, men med den EU politik som råder gör det att de svenska lantbrukarna inte kan få betalt för sitt jobb.
Målet med ett så starkt djurskydd är enligt många att resten av Europa, och resten av världen med för den delen, ska ta efter. Den dagen de gör det produceras kött och mjölk på samma villkor och priserna kommer (förhoppningsvis) anpassas efter detta. Men vad ska vi göra under tiden? Jag tycker inte att staten ska behöva gå in och betala ut bidrag för att vi konsumenter ska kunna köpa svensk mat till underpriser. Bättre att betala vad maten kostar direkt än att betala skatter som ska portioneras ut. Eftersom staten inte heller får betala ut bidrag hur som helst enligt EU-regler försvinner lantbruksföretag och möjligheter till arbete, både direkt och indirekt. Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU har bl.a. som mål att "se till så att EU:s jordbrukare kan försörja sig". Varför fungerar inte detta då? Det kanske inte är EU:s politik som det så mycket fel på som den svenska? Eller kanske inte ens den svenska politiken utan de svenska konsumenterna? Jag vet inte hur många gånger det senaste året jag har läst om undersökningar där majoriteten av svenskarna vill ha svenskt kött bl.a. för att djuren har det så bra. Men dessa människor köper ändå det billigaste när de väl står i affären. En svensk konsument är alltså inte beredd att betala vad det kostar att producera mat på ett ansvarsfullt sätt. En tråkig sak med svenskar tycker jag.
Tillbaka till början. Sveriges självförsörjandegrad på livsmedel är inte speciellt hög delvis p.g.a. EU, svenska staten och konsumenterna. Om det blir krig, gränserna stängs och var land får klara sig själv, vad gör vi då?
Jag är egentligen inte orolig för att jag och min familj inte ska klara oss. Vi bor på en gård och har kunskapen att producera vår egen mat. Men vad gör alla de stadsbor som tror att maten kommer från affären när de inser att den inte gör det?
Jag är ingen politiker. Jag vet inte speciellt mycket om hur politik fungerar egentligen. Jag är en tänkare, och jag tänker att mina tankar behöver komma ut så att andra, som inte tänker, kanske kan börja tänka även om de kommer fram till att de inte tycker samma sak som jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar