Vila, fundering och planering

Jag vilar idag. Hade lite grejer som behövde fixas. Typ lämna in båda mina par vinterskor till skomakaren och köpa födelsedagspresent till min minsta storebror. Lyckades fixa allt och sedan när jag kom hem så var jag hungrig så ja...det blev matlagning istället. Fint det med! Semla till efterrätt som Alex hade köpt. Orkade dock inte äta upp hela...hade ätit en semla tidigare idag också så nu har jag fyllt min semlekvot för ett år framöver igen :)

Förövrigt sitter jag och funderar på hur i hela friden det gick till att jag fick till tre styrkepass förra veckan. Jag som brukar jubla om jag får till ett. I och för sig sprang jag väldigt lite. Det var faktiskt rätt kul att va på gymmet men jag har ju gått med konstant träningsvärk sedan dess. Ont på olika ställen i en vecka. Börjar bli vardag nu.

Något annat jag roar mig med såhär på min vilodag är att göra träningsplanering. Jag gillar att ha en plan (som givetvis kan modifieras om det krävs) att följa. Jag gillar struktur och jag gillar att ha koll. Jag gillar att trixa och fixa. Jag vet att det är väldigt olika det där med hur folk vill ha det. En del vill absolut inte ha någon planering utan kör enbart vad som faller dem in från dag till dag. Andra har en liten lös plan och andra har träningsschema. Jag tycker inget av det är mer rätt eller fel än något annat. Huvudsaken är att det passar en själv!

Bilden har egentligen inget med inlägget att göra, men jag försöker peppa mig själv lite...

I övrigt är det en lite tung kväll ikväll. Trista besked anlände och det verkar dessvärre som att det väldigt snart kommer att finnas en ängel till uppe i himlen. En väldigt liten ängel. En liten ängel som packat sin väska med bilar som han kan ta med sig. Ibland är livet så himla orättvist att det inte ens finns ord för det. Ta vara på alla stunder, bra som dåliga. De kommer aldrig mer igen.

Löpning med inslag av intervaller

Kors! Det märks att det inte var igår jag sprang snabbt. Närmare bestämt vet det fem veckor sedan jag körde ett pass med fartinslag senast. Oj då. Men jag har faktiskt en bra ursäkt, veckan efter var det lugn vecka, veckan därefter blev jag sjuk, veckan därpå var jag fortfarande jätteförkyld och förra veckan var uppstartsvecka och helt plötsligt står vi här fem veckor senare.
Det känns när man inte haft någon hård träning på så länge. Snabbhet och kondition är ju som bekant en färskvara. Det känns också att influensan tog hårt på kroppen. Jag har aldrig haft influensa innan men nu vet jag det. En erfarenhet rikare!

Whatever. Jag är pigg och frisk nu!

Tanken med dagens pass var att väcka kroppen till liv igen. Planen var 10 km med ett inslag av 5x400m med 1 minuts vila i mitten. Planen blev också verklighet.

Värmde upp i ca 3.5 km och sedan var det bara att köra igång.
400-ingarna gick i 3.33 / 3.41 / 3.43 / 3.46 / 3.46 min/km. Sedan joggade jag ner i dryga 4 km.

Långsammare och långsammare intervaller alltså. Orkade inte hålla tempot uppe. Synd! Är dock rätt nöjd med passet ändå. Tänker att detta är min utgångspunkt, inte där jag var för fem långa veckor sedan. Jag blir allt bättre på det där, att se saker och ting ifrån idag istället för hur det var "en gång i tiden". Tiden går och saker och ting förändras. Hela tiden. Det gäller att hänga med i svängarna!

Jaa. Nöjd med passet! Kunde ändå inte låta bli att bli lite full i skratt ändå när jag sprang idag. Är det inte is som gör att fötterna åker åt alla håll så är det rullgrus. Är det inte spöregn som faller hårt i ansiktet så blåser det. Moder natur vill inte göra det lätt för oss!

Effektiv helg

Inledde helgen på bästa sätt. Nåja, nästan i alla fall. Löpning blev det, en enkel jogg på 8 km. Allt hade varit fint om det inte varit för att Göteborg bjöd på typiska göteborgsvintergator. Först snö, sedan regn och sedan minusgrader. Fullständigt glaserat. Jag är glad att jag hade öron och ögon med mig för hade jag inte haft det så är det inte säkert jag hade suttit och skrivit det här inlägget just nu. Bilen som kom vid övergångsstället kunde nämligen inte stanna, så halt var det. Den bara gled. Lite läskigt. Fungerade okey att springa på trottoarer och cykelvägar ändå, även om man fick spänna sig en del och det inte gick så fort. Det är väl sådana dagar man skulle ha sådana dära bugs. Fredagsmys ändå!

Resten av helgen har bjudit på både löpning och gym. Brunch på Café Tintin. IKEA. Chili. Rusta. Elgiganten. Intersport. Skruva hylla. Tvätta. Storstäda. Städa bokhyllan. Flytta om och flytta rätt. Äta choklad. Njuta av att vara lediga tillsammans. Slappna av framför en bra film som var lite ledsam eftersom alla dog på slutet. En film som återigen väckte äventyrslusten. Planera semester. Kolla in klätterkurser. Må bra.

Tacopaj (nä, skära paj är inte min starka sida) på nyinköpta tallrikar. 

Pimpad husgud

PT-timme!

Dagen D alltså! PT-träning för David. Han skulle "öva" lite och jag fick vara övningsperson. Kan helt seriöst varit den bästa dealen jag gjort i hela mitt liv. Bara win för min del!

Slirade in på Sportlife Stigs center strax efter halv sex och en stund senare körde vi igång alltså. Lite uppvärmning med utfallsgång och sedan väntade ett pass med fokus på ben, bål och axlar med för mig en hel del nya övningar. Sjukt kul! Det blev en salig blandning mellan balansplattor, stepbrädor, TRX, bollar, cable cross (ungefär iaf), hantlar och min egna kroppsvikt. Fick som sagt med mig nya övningar men även ny kunskap, ny inspiration och framför allt massor av ny motivation! Och säkerligen en massa träningsvärk också...

Nu har det gått två timmar sedan jag åkte därifrån och nu är jag kapabel till att blogga. Fyllt på med mat, choklad och brämhultsjuice. Yummie! Galet ändå, man blir så himla hungrig när man tränar hårt. I alla fall så blir jag det. Vrålhungrig! Verkar som att det går åt lite energi...

Alltså. Den här win-situationen var bästa tänkbara just nu och precis vid rätt tillfälle. Jag fick en riktigt motivationsboost och jag är verkligen taggad att ta tag i mig själv och komma i form igen! Resten av veckan kommer nog att fortsätta vara relativt lugnt (förutom idag då) och fungera som en uppstartsvecka efter sjukan men sedan är det dags att sätta sig och planera igen, LOVE IT!!!

Stark, snygg och snabb var det va?

Foto: David Rybeck

Träningsvärk

Just för tillfället skrattar jag nästan åt mig själv. Som jag har ältat fram och tillbaka här till förbannelse det senaste så har jag ju varit sjuk och inte kunnat träna på två veckor. I söndags joggade jag mitt första pass och fick träningsvärk av det. Igår var jag på gymmet. Jag körde inte på lika hårt som jag brukar men ändå har jag en himla träningsvärk idag! Främst i benen och lite smått i ryggen. Både skönt och oskönt. Skönt därför att man känner att man gjort något bra och att övningarna tog där de skulle. Oskönt för att det är så himla svårt att röra sig normalt och eftersom man redan behöver spänna sig extra för att det är så isigt ute så ser man ju mer än lagom rolig ut när man traskar fram på vägarna.

Idag blev det vila. Lite chans för extra återhämtning. Sitter med lite huvudvärk också och känner mig lite ur gängorna men jag vet vad det beror på. Jag säger bara en sak, ni män där ute skall vara jäkligt glada att ni slipper vissa perioder i månaden. Hormoner som lever rövare och en kropp som känns lite upp och ner. Yäk.

Nu till något trevligare. Gissa vem ska träna med PT imorgon? Jo jaaaaaag (jag ska även fungerar som övningsperson)!! Skall jag vara ärlig är jag lite ner nervös. Snubben är ju för sjuttan hur stark som helst. Precis som hans tant. Jag är verkligen inte någon sådan där nätt och liten plutt-tjej men ändå verkar det som att de skulle kunna slänga runt mig upp och ner i gymmet utan att tycka att det vore sådär värst besvärligt. En annan tycker ju liksom att det är jobbigt att göra armhävningar...kul kommer det bli i alla fall :)

Valentines day

Alla hjärtans dag idag. Fast det visste ni nog redan. En fin anledning att äta god mat OCH choklad mitt i veckan! Fast...det är vi i och för sig rätt bra på att göra i vanliga fall med. Hur som helst så är det väl fint att ha lite extra mys hemma såhär. Jag har fått choklad idag som present, både av Alex och av mina fina föräldrar - jag vet vad jag skall äta i veckan. För mig är det den perfekta presenten om man nu ska ge bort något på alla hjärtans dag!

Innan chokladätandet satte igång så gjorde jag ett besök på gymmet. Kom för en gångs skull ifrån plugget i tid så jag kunde köra igång träningen redan vid halv sex! Jag tränar fortfarande inte för fullt eftersom jag fortfarande är snuvig och lite hostig, men träningen är igång lite i alla fall och jag får röra på mig. Det är skönt. Värmde upp lite lätt på löpbandet innan jag satte igång dagens pass som blev en härlig blandning mellan kettlebells, bosuboll och vanlig pilatesboll. Bland annat. Det var roligt idag! Förr tyckte jag alltid att det var lite tråkigt med styrketräning men det tycker jag inte längre och jag har kommit på orsaken. Det är egentligen inte själva styrketräningen jag inte gillar, det är att lyfta skrot! Jag tycker inte det är kul alls, att däremot använda kettlebells,bollar, balansplattor och sin egna kroppsvikt, det gillar jag. Spanar också lite avundsjukt på dem som kör med  TRX...skulle med vilja lära mig lite övningar med dem!

Extra roligt att jag kunde använda mina favorittights idag med, det har jag inte kunnat göra på ett tag. Jag fullkomligt älskar dem! De är dock lite för kalla för att springa i nu, och ni vet, jag gillar inte det här med långkallingar under tights (knäppt jag vet), utan jag springer hellre med ett par lite tjockare tights. Men på gymmet är det inte för kallt för dem :)

Perspektiv

Jag hade tänkt att skriva ett inlägg och gnälla lite. Gnälla lite över att jag hade träningsvärk efter att ha sprungit sex ynka kilometer igår. Gnälla över att man blir så himla ur form av att ligga sjuk och inte kunna träna på två veckor. Gnälla över hur fruktansvärt seg jag var i benen när jag sprang runt i snömodden idag. Gnälla över hur känslan var mer som svullen flodhäst än smäcker antilop.

Men det gör jag inte.

Istället är jag glad för att jag lever och är frisk. För att mina nära och kära är friska och mår bra. Familj och vänner.

Ikväll nåddes jag av riktigt tråkiga besked. Besked som gör att tårarna rinner när jag sitter här i soffan. Som gör att jag känner mig så fruktansvärt maktlös. Som gör jag att jag helt plötsligt känner mig så liten på jorden. Verkligheten kom och slog till med full kraft. Varför finns vissa sjukdomar? Varför skall de drabba dem som allra minst förtjänar det, ett litet barn? Ett barn vars liv nu hänger på en skör tråd. Jag har nog aldrig önskat så mycket att ett mirakel skall ske som nu. Snälla, snälla, snälla...

Kan ni göra en sak för min skull? Om du har någon som sitter jämte dig, ge den en extra kram ikväll. Inte sen och inte imorgon utan nu. Nu. Imorgon kan det vara för sent.

Så mycket för så lite

Vi var en sväng i Friidrottens Hus i eftermiddags för att kolla på Alex klubbkompisar som skulle springa DM på 1500 meter. Alex skulle själv sprungit 3000 meter förra helgen men då låg vi ju båda sjuka här hemma...

I alla fall, det jag vill komma till är att det är så sjukt fort! I och för sig är vissa som springer i toppskiktet i Sverige och ligger på gränsen att komma med till landslaget, så det är väl inte så konstigt, men ändå. Herre jäklar vad det går! Försökte räkna lite när tjejerna sprang hur länge jag hade hängt med. Det är ju alltid lättare att säga när man står bredvid, men jag, det var ingen längre sträcka, det kan jag ju inte påstå!

En annan sak jag tänker på är hur jäkla fort det är över! Inte ens fyra minuter tog det för segraren att ta sig i mål. ÖIS:are såklart :) Robin springer säkert 14 mil i veckan, så sjukt mycket träning för att inte ens springa i fyra minuter. Det är ju helt normalt (för eliten alltså), men om man funderar lite på det så är det rätt galet ändå! 14 mil. 4 minuter. Han springer ju 3000 meter också, men det tar ju bara 8.30 eller nått...

Jaja. Jag är mest fascinerad av hur fort det går!

Ett kärt återseende

På två veckor har jag nu inte tagit ens tre snabba steg i rad. Totaldäckad i influensa och sedan har sviterna efter  den suttit i rejält. Jag är fortfarande inte helt frisk, lite snuva och hosta som hänger kvar men jag blir i alla fall piggare allt eftersom. Det går åt rätt håll med andra ord!

I flera dagar har jag varit sugen på att träna och funderat på att ge mig ut men alltid stoppat mig, jag har verkligen inte varit tillräckligt frisk för att träna! Skönt att man kan vara förnuftig ibland i alla fall...idag kände jag dock att det nog kunde vara dags att känna lite på kroppen. Plusgrader dessutom så inte en massa kall luft som skulle ner i lungorna heller - perfekt! Tog en väldigt lugn 6 kilometersjogg i solskenet. Det kändes helt ok så vi får helt enkelt se hur kroppen reagerar på det här imorgon.

Det kändes som vår ute idag! Plusgrader, solen sken och fåglarna kvittrade. Underbart! På vår balkong som ligger precis i solen så är det tolv grader, vi stod där ute och njöt en liten stund innan.

Snart skall jag packa på mig kläder igen och bege mig ut. Vi ska till friidrottens hus och kolla på Alex polare som ska springa 1500 meter. Känns som att det kommer gå lite fortare än min lilla jogg innan idag :)