Skillnaden mellan mig och en djurrättsaktivist

Jag älskar djur, har alltid gjort. Jag vill att alla djur ska trivas och må bra. Det finns många gånger jag föredrar djurens sällskap framför människors, men djur är inte människor. De tänker inte, känner inte och har inte samma behov som vi människor, vad en del människor än vill tro. De har såklart behov, behov som de flesta djurhållare försöker uppfylla för att djuren ska ha det bra. Men återigen, inte samma behov som vi människor.

För en djurrättsaktivist måste livet vara svårt. De verkar inte på något sätt kunna acceptera att människor har olika åsikter och tänker på olika sätt. Alla ska göra precis som dem för de gör "det rätta". De är trångsynta och tar fasta på den fakta som gynnar deras argument utan att ens se åt den fakta som inte gör det. De försöker tvinga på folk sin åsikt och smutskastar de människor som inte vill dela den. De tror att det de "vet" alltid stämmer vad någon annan sakkunnig än säger. Det jag undrar är hur en djurrättsaktivist behandlar sina föräldrar om dessa är personer som äter kött och andra animaliska produkter och står för det. Slänger de lika mycket skit på dem?

För mig är just den här delen av livet inte speciellt svår. Jag tycker det är viktigt att alla människor, vare sig åsikt, har en grund för sin åsikt och åtminstone något argument till varför de tycker som de tycker. Därför har jag ingenting emot att en aktivist väljer att inte äta kött för att de tycker det är fel. Jag respekterar deras åsikt och försöker inte få dem att ändra den. Jag skulle gärna lyssna på vad de har att säga om det bara gick att hålla en konversation där ingen blev idiotförklarad eller spottad på. Felet de gör är att de förstör för så många människor som inte delar deras åsikt. Det de kanske inte förstår är att de med sina aktiviteter även kan förstöra för djuren.

Att släppa ut domesticerade i det fria, djur som är anpassade för ett liv med människan, kanske inte alltid är det bästa för djuren. En ko är inte anpassad för att överleva på bark och granskott över vintern som vilt levande idisslare är. Ett pälsfår skulle antagligen inte tycka det var sådär jätteskönt att gå omkring med all sin ull på kroppen när det inte blir klippt. Om vi skulle sluta använda djuren för livsmedel och andra saker innebär det att många djurraser i världen skulle försvinna helt och jag undrar om det är det dessa människor verkligen vill. Jag antar att många aktivister kanske tycker att vi inte skulle domesticerat och avlat på djuren för våra syften från början men det går inte att spola tillbaka tiden. Vi är där vi är idag och har djur som inte är anpassade för ett liv i det vilda. Vi har ett samhälle som är uppbyggt runt att vi ska kunna använda djuren för mat och kläder och på många platser i världen är detta livsnödvändigt för att människan ska överleva.

Jag erkänner gärna att jag inte är så insatt i alla fakta om vad vi ska äta för att alla i världen ska få mat, men jag tror inte på att den rätta lösningen är att alla slutar äta kött. Jag tror på att människor ska äta det som finns bäst förutsättningar för att producera i det område där de lever. I vissa delar av världen kanske det innebär att de kan äta t.ex. sojaprodukter istället för kött men i andra delar kan det vara så att det mesta som klarar av att växa är dålig föda för människor och endast djuren kan ta hand om näringen för att i sin tur producera livsmedel till människan. Jag tycker att det verkar dumt och onödigt att exempelvis hugga ner regnskog för att odla sojabönor som vi här i norden ska äta när vi kan få i oss protein och andra nyttigheter från kött från djur som betat gräs på marker som ändå inte går att odla. Jag är väl medveten om att många betesdjur även får kraftfoder som innehåller sojaprodukter, men jag vet även att det finns alternativ för att slippa detta. Genom att lägga kunskap bakom sina beslut kan man välja livsmedel som är hållbart producerat i det område vi lever i.

En djurrättsaktivists idé om att vi som äter kött och jobbar med djur inte känner för djuren eller tänker på djurens bästa har fått det hela om bakfoten. Man måste kunna lyssna på andra människor och acceptera deras åsikt, hur mycket den än skiljer sig från sin egen. Man måste även kunna förstå att fakta kan förvrängas och att man inte alltid är den som vet mest om en viss sak. Men det är nog så, att ju mer man lär sig desto mer förstår man hur mycket man inte vet.

Julskinka

Djurrättsalliansen har återigen tagit sig in på vad de påstår är svenska gårdar och filmat det de kallar missförhållanden. Att de gör fel är inte så viktigt, att de saknar kunskap för att avgöra vad som är missförhållanden är desto viktigare. I den film som visas av svt blandas klipp på skitiga grisar, grisar som saknar öron, skadade grisar, döda grisar och avlivade grisar. Att visa en bild på en gris som är sårig och skitig för att sedan visa en bild på en gris som är avlivad, avblodad och ligger utanför boxen och säga att båda dessa bilder visar missförhållanden talar ju lite för att intelligensen hos dessa människor inte är så hög. Det är ju faktiskt lantbrukarens skyldighet att avliva djur som blir sjuka eller skadade och inte kan behandlas medicinskt, just för att djuren inte ska plågas. Ser man inte skillnad på detta och faktiska brister kanske man ska vara tyst.

Visst visar en del bilder i det här materialet saker som inte ser bra ut. Men då kommer källkritikern i mig fram. Det är djurrättsalliansen vi pratar om, de är inte kända för att vara opartiska och visa en rättvis bild av djurhållning. Men den här gången säger de att de inte tänker anmäla gårdarna, de uppger inte vilka gårdar de varit på. Detta får mig att tänka att det kanske inte är svenska gårdar. Det kanske är svenska gårdar men gamla bilder. Det kanske är lantbrukare som inte längre är verksamma. Eller så är det som de säger, filmer från svenska gårdar filmade den här hösten. Men då kommer nästa kritiska tanke upp. Hur stor del av varje gård är det egentligen som visas. Det kanske var en gris i en box på en gård med 500 grisar och det som blev fel kanske hände just den natten. Hur det än ligger till är jag starkt kritisk till materialet och även till att svenska grisar skulle ha det dåligt. Däremot är jag inte så naiv att jag tror att det inte förekommer missförhållanden även på svenska gårdar då och då.

Men jag måste även var självkritisk. Jag kan inte så mycket om grisproduktion därför tycker inte jag att jag är den som ska avgöra om grisarna har det bra eller dåligt. Men när jag väljer vilket grisskött jag ska köpa väljer jag det som är producerat på ett sätt som jag tror är bra. Jag har sån tur att jag kan välja kött från en gård bara några mil bort. Jag har varit där och sett hur grisarna har det. "Håkans glada utegrisar", om de är så glada vet jag inte men de har det enligt min mening bra och de har knorr på svansen. En bekant förklarade i dag att hon väljer svensk ekologisk julskinka framför den konventionella för att hon med sina kunskaper anser att den ekologiska känns bättre ur en etisk synpunkt. Det känns lika bra varje gång någon gör ett medvetet val på detta sätt. Det finns ju ändå så många som inte tänker på nånting alls mer än pris när de handlar julskinkan. Fortsätt göra medvetna val.

Var källkritisk när det larmas om olika saker i media. Det finns alltid fler sidor av saken

Den svenska djurskyddslagen

Förra våren läste jag en kurs för aktiva och blivande djurskyddsinspektörer. Skulle jag välja att jobba som inspektör tror jag "tyvärr" inte jag skulle få behålla jobbet speciellt länge. Anledningen? Jag skulle titta på hur djuren mår, inte mäta om stallet var rätt byggt på millimetern.

Det svenska djurskyddet är uppdelat i djurskyddslag, djurskyddsförordning och jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd, där det sistnämnda är mest detaljerat. Alla dessa kompletterar de djurskyddsbestämmelser som finns gemensamt för alla EU-länder. Djurskyddslagen syftar till att se till att djuren behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Ett väldigt bra syfte kan man tycka, men hur fungerar det i praktiken? Jordbruksverket har t.ex. bestämt hur stor en grisbox ska vara för att grisarna i den ska må bra eller hur stor en hundgård ska vara i förhållande till hundens mankhöjd. Visst är det bra att det finns minimikrav så att djuren inte lider för att de har det för trångt men det finns så mycket annat som i högre grad påverkar hur djuret har det. Trots det kan man bli av med sina kor för att båspallen inte hade rätt mått även att korna mår så mycket bättre än grannens. Grannen som får behålla sina djur för att han har rätt mått och djuren mår ok. Vad är det som säger att en hund med en viss mankhöjd behöver just den storleken på hundgård? En stor hund kan vara bra mycket lugnare och nöja sig med att ligga och sova hela dagen medan en mindre behöver röra sig mer och kräver mer utrymme den stund den är i hundgården. Men hur mycket vet de där nissarna som bestämmer om djur och speciellt om hur livsmedelsproduktionen fungerar. Ibland kan man undra.

I media, eller ja, i alla fall en tidning, har det den här hösten uppmärksammats om den svenska djurskyddslagen verkligen gäller. Det har att göra med om rapporteringen till EU av de strängare kraven har skett som de ska. Det började med att "Hästmannen" blev fråntagen sina hästar.
http://www.lantbruketsaffarer.se/S%C3%B6kartikel/tabid/1312/ItemId/927/View/Details/AMID/3131/Default.aspx

Länsstyrelsen får ofta kritik för att djurskyddsinspektörerna har för lite kunskaper och praktisk erfarenhet av djur för att på ett bra sätt bedöma hur djuren har det. Detta leder till att inspektörerna blir paragrafryttare som underkänner djurhållningen på den där centimetern. Missförstå mig inte. Jag är inte emot en sträng djurskyddslag. Men allting är inte så svart och vitt som de som bestämmer verkar tro. Det är därför jag ifrågasätter kompetensen. Hela grejen med djurskyddslagen skulle antagligen fungera bättre om de som jobbar med det faktiskt har både teoretisk och praktisk kunskap om den djurhållning de sätter regler för eller inspekterar.

Vad jag vill ha sagt med det här inlägget vet jag knappt själv. Kanske att även om en sträng djurskyddslag är bra så fungerar det inte så bra utan kunskapen bakom. Var inte för snabb med att döma om det står i aftonbladet att en lantbrukare fått djurförbud. Det kan ligga mycket bakom...