Igår fick jag en impuls att skriva ett blogginlägg som jag sedan tänkt dela. Det slutade med att jag slängde det den här morgonen. Jag var helt enkelt inte nöjd. Det var en impuls och jag behövde skriva av mig, inte dela det med resten av världen. Så nu tänkte jag att jag ska börja från börja och blogga "på riktigt".
Gårdagens inlägg som aldrig blev publicerat handlade om en artikel jag läste. Kortfattat handlade den om en Norrländsk mjölkbonde som förvägrats leverans av sin mjölk till Norrmejerier då de anser att han inte uppfyller de beteskrav som finns. De flesta diskussioner handlade då om beteskraven och det faktum att de är svåra att uppfylla i moderna lösdrifter. Hur missanpassade beteskraven än är var det inte det som berörde mig mest när jag läste artikeln. Det var det faktum att mejeriet, som "ägs av bönderna", inte kunde komma fram till än bättre lösning än att förvägra en av ägarna dennes inkomst. Mejeriets lösning gör att lantbrukaren i fråga inte ser någon annan utväg än att avveckla sin verksamhet och skicka de fullt friska djuren till slakt. Läs hela artikeln här: http://www.pitea-tidningen.se/pitea/felfri-mjolk-kastas-8034993-default.aspx#.Uo3Glb84upY.facebook
Summan av kardemumman; om inte mejerierna, som ägs av bönderna, står på böndernas sida vem ska då göra det? Vad är det de inte förstår med att det utan mjölk inte finns någon mejeriindustri?
Samtidigt som detta skaver inom mig finns det en kommentar som allt som oftast kommer från personer i min närhet så fort diskussionen om svenskproducerat livsmedel börjar. Kommentaren kan vara: "Jag köper dansk fläskfilé för jag kan inte känna att den smakar annorlunda än den svenska." Eller "Jag köpte icas mjölkprodukter härom dagen och jag tyckte inte att de var annorlunda än arlas." Detta är människor som bor på landsbygden och jag tror att de flesta skulle tycka att det var ganska tråkigt om det istället för hagmark omkring de hus de bor i växte upp skog som skymmer allt ljus. När kommentarer som dessa kommer ut ur någons mun vill jag bara skrika rakt ut, men i stället säger jag snällt "Det är en principsak". Efter det orkar jag oftast inte utveckla min åsikt och föra diskussionen vidare. Är det min sak att föra kunskap vidare så att de här människorna kan göra välgrundade val när de står där i affären och väljer?
Det jag vill säga när jag får en sådan kommentar är mer något i stil med att det inte handlar om smak när man ska välja mellan svenskt kött eller utländskt, eller när du väljer vilken mjölk du ska köpa. Det handlar om så mycket mer. Hur har det där köttet producerats? Hur har djuren mått? Vilka läkemedel har använts vid uppfödningen? Vad kan det finnas för bakterier och läkemedelsrester i köttet och mjölken. Hur går slakten till? Hur påverkar uppfödningen och frakten av varan miljön? Det finns så mycket mer än smak och pris som styr, eller i alla fall borde göra det.
På senare tid har man kunnat läsa mycket i olika medier om antibiotikaresistenta bakterier. Man har också kunnat läsa hur låg antibiotikaanvändningen är i djuruppfödningen i Sverige jämfört med i andra länder. Vi jobbar förebyggande utan antibiotika, djuren blir sällan sjuka, medans andra länder jobbar förebyggande med antibiotika vilket gör att djuren växer snabbare och inte heller blir sjuka men det leder även till att många vanligt förekommande bakterier blir resistenta mot antibiotikan och inte går att bekämpa. Detta drabbar inte bara djuren utan också oss människor. En vanlig infektion kan lätt bli dödlig om bakterien som är ansvarig är antibiotikaresistent. Enda sättet att undvika detta är att minska användningen av antibiotika. Ett argument att välja svenskt så långt det går.
Jag skulle kunna fortsätta i all oändlighet känns det som, men jag väljer att stanna där och fortsätta en annan gång. Det finns många fler argument att diskutera och det kommer troligtvis skrivas fler artiklar om relaterade händelser som är värda att kommentera. Just nu har jag en son att ta hand om. En son som jag vill ska få möjlighet till vård om han blir sjuk och som jag vill ska ha mat på bordet när EU:s älskade frihandelsavtal går i stöpet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar