måndag 9 december 2013

Skillnaden mellan mig och en djurrättsaktivist

Jag älskar djur, har alltid gjort. Jag vill att alla djur ska trivas och må bra. Det finns många gånger jag föredrar djurens sällskap framför människors, men djur är inte människor. De tänker inte, känner inte och har inte samma behov som vi människor, vad en del människor än vill tro. De har såklart behov, behov som de flesta djurhållare försöker uppfylla för att djuren ska ha det bra. Men återigen, inte samma behov som vi människor.

För en djurrättsaktivist måste livet vara svårt. De verkar inte på något sätt kunna acceptera att människor har olika åsikter och tänker på olika sätt. Alla ska göra precis som dem för de gör "det rätta". De är trångsynta och tar fasta på den fakta som gynnar deras argument utan att ens se åt den fakta som inte gör det. De försöker tvinga på folk sin åsikt och smutskastar de människor som inte vill dela den. De tror att det de "vet" alltid stämmer vad någon annan sakkunnig än säger. Det jag undrar är hur en djurrättsaktivist behandlar sina föräldrar om dessa är personer som äter kött och andra animaliska produkter och står för det. Slänger de lika mycket skit på dem?

För mig är just den här delen av livet inte speciellt svår. Jag tycker det är viktigt att alla människor, vare sig åsikt, har en grund för sin åsikt och åtminstone något argument till varför de tycker som de tycker. Därför har jag ingenting emot att en aktivist väljer att inte äta kött för att de tycker det är fel. Jag respekterar deras åsikt och försöker inte få dem att ändra den. Jag skulle gärna lyssna på vad de har att säga om det bara gick att hålla en konversation där ingen blev idiotförklarad eller spottad på. Felet de gör är att de förstör för så många människor som inte delar deras åsikt. Det de kanske inte förstår är att de med sina aktiviteter även kan förstöra för djuren.

Att släppa ut domesticerade i det fria, djur som är anpassade för ett liv med människan, kanske inte alltid är det bästa för djuren. En ko är inte anpassad för att överleva på bark och granskott över vintern som vilt levande idisslare är. Ett pälsfår skulle antagligen inte tycka det var sådär jätteskönt att gå omkring med all sin ull på kroppen när det inte blir klippt. Om vi skulle sluta använda djuren för livsmedel och andra saker innebär det att många djurraser i världen skulle försvinna helt och jag undrar om det är det dessa människor verkligen vill. Jag antar att många aktivister kanske tycker att vi inte skulle domesticerat och avlat på djuren för våra syften från början men det går inte att spola tillbaka tiden. Vi är där vi är idag och har djur som inte är anpassade för ett liv i det vilda. Vi har ett samhälle som är uppbyggt runt att vi ska kunna använda djuren för mat och kläder och på många platser i världen är detta livsnödvändigt för att människan ska överleva.

Jag erkänner gärna att jag inte är så insatt i alla fakta om vad vi ska äta för att alla i världen ska få mat, men jag tror inte på att den rätta lösningen är att alla slutar äta kött. Jag tror på att människor ska äta det som finns bäst förutsättningar för att producera i det område där de lever. I vissa delar av världen kanske det innebär att de kan äta t.ex. sojaprodukter istället för kött men i andra delar kan det vara så att det mesta som klarar av att växa är dålig föda för människor och endast djuren kan ta hand om näringen för att i sin tur producera livsmedel till människan. Jag tycker att det verkar dumt och onödigt att exempelvis hugga ner regnskog för att odla sojabönor som vi här i norden ska äta när vi kan få i oss protein och andra nyttigheter från kött från djur som betat gräs på marker som ändå inte går att odla. Jag är väl medveten om att många betesdjur även får kraftfoder som innehåller sojaprodukter, men jag vet även att det finns alternativ för att slippa detta. Genom att lägga kunskap bakom sina beslut kan man välja livsmedel som är hållbart producerat i det område vi lever i.

En djurrättsaktivists idé om att vi som äter kött och jobbar med djur inte känner för djuren eller tänker på djurens bästa har fått det hela om bakfoten. Man måste kunna lyssna på andra människor och acceptera deras åsikt, hur mycket den än skiljer sig från sin egen. Man måste även kunna förstå att fakta kan förvrängas och att man inte alltid är den som vet mest om en viss sak. Men det är nog så, att ju mer man lär sig desto mer förstår man hur mycket man inte vet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar